Tag Archives: mellanöstern

Vad Bildt förstår, men många andra missat.

På Facebook ser jag en uppsjö av upprörda inlägg från människor som tycker att Carl Bildt borde göra något för demonstranterna i Libyen. Ingen kan säga exakt vad han ska göra men något. Det mest konkreta som har dykt upp är att EU/USA eller någon borde införa ett flygfrizon över Libyen och på så sätt stoppa flygangreppen på demonstranterna.

Jag försöker, mellan blöjbyten och barnskrik, att ta mig igenom Hooman Majds ”The Ayatollah’s Democracy” som handlar demonstrationerna i Iran 2009. I boken för han fram tesen att omvärlden gjorde den gröna rörelsen en enorm björntjänst när den gick ifrån att vilja passivt stötta och bevittna demontrationerna till att själva försöka engagera sig i den gröna rörelsen. Jag lyfte fram en liknande kritik redan 2009.

I Newsweek finns en intervju med Wael Ghonim ”google chefen” som fått cred för att ha varit den som initierade och startade upproret i Egypten. I intervjun berättar han att han i ett tidigt skede blev kontaktad av en amerikansk NGO som erbjöd honom ekonomiskt stöd – hans svar var ett kort ”f*ck you”.

Det finns gott om andra exempel på hur demokratirörelser som gjort skillnad på marken i mellanöstern svarat precis på samma sätt som Wael Ghonim.

Anledningen till detta är historia. Det stora område som kallas mellanöstern är till stora delar post-koloniala stater som aggressivt utnyttjat nationalismen för att försvara och legitimera sin makt. Nationalismen är en pestsmitta som håller hela mellanöstern i ett järngrepp. Det är inte heller någon slump att varje försök till uppror slåss ner med argumentetn att demonstranterna är köpta av utomstående och att oppoisitionen är ”utländska makters” lakejer, osv.

Jag har de senaste åren lyft fram att omvärldens utgångspunkt vid revolter i mellanöstern ska i första hand vara ”do no harm”. Varje ord och uttalanden som utfärdas från officiellt håll måste vägas på en guldvåg enligt principen gör ingen skada.

För helt allvarigt, det finns inga som helst vinster eller skillnader på marken i Libyen om Carl Bildt eller Fredrik Reinfeldt går ut och tar demonstranternas sida. Inget kommer att bli bättre och det kommer inte heller att få Qaddafi att hålla tillbaka. Däremot finns det uppenbara risker. Det blir lättare för Qaddafi att spela på nationalistiska känslor och ”bevisa” att demonstranterna är köpta av utländska makter som inte vill något annat än att återkolonialisera landet.

Jag har all respekt för att det finns en hel del populister där ute som vill ha sina 5 minuter i rampljuset men ibland är det guld att tiga.

P.s med detta vill jag inte säga att man inte  bör fördömma våldet och övergreppen. Det har också Bildt gjort. Det är dock något helt annat än att lägga sig i landets styre.