Tag Archives: Khamenei

Maktspelet inom regimen…

Det verkar hända en hel del inom regimen. Ahmadinejad och Khamenei verkar till slut ha fått nog av Karroubi och Mousavi. Dessa befinner sig inte längre bara i husarrest utan har tydligen också arresterats och enligt uppgifter fängslats utan möjlighet till att kommunicera med omvärlden. Tidigare har regimen också arresterat deras vänner och medlemmar ur deras familjer.

Att Ahmadineajad/Khamenei nu går så långt att de griper Mosuavi & Karroubi bådar inte gott för den gröna rörelsen. Anledningen till att Mousavi och Karroubi hållits klarat sig undan fängelsehålan och galgen är att de är en del av regimen med tentaklerna djupt rotade bland den styrande eliten. Dessutom har Mousavi en aura runt sig som en hederlig, religiös prick som stadigt ledde landet under Iran-Irak kriget. Och att arrestera personer ur de egna leden som dessutom är populära både inom regimen och bland folket är ingen lätt sak.

Så Khamenei har hittills hållit tillbaka Ahmadinejad och de element i regimen som långt tidigare ville arrestera och till och med avrätta ledarna för den gröna rörelsen.

Men med revolutioner i Egypten, Tunisien och oroligheter i Libyen och resten av regionen anser sig Ahmadinejad/Khamenei ha tillräckligt mycket på fötterna för att övertyga de andra delarna i regimen att något måste göras för att stoppa oroligheterna innan de på allvar når Iran.

Samtidigt pågår en avancerad och komplicerad maktkamp inom Expertrådet. Rådet ska i dagarna utse en ledare  och det har spekulerats friskt i att dess nuvarande tillförordnade ordförande Rafsanjani skulle utmanas av den mer konservative Mahdavi Kani.

Men när rådet möttes igår höll Rafsanjani ett öppningstal där han först fördömde de senaste demonstrationerna som anordnades av den gröna rörelsen och sedan klargjorde att Khamenei själv bett honom att ställa upp i ordförande valet för Expertrådet. Samtidigt har Mahdavi Kani inofficiellt meddelat att han inte kommer att ställa upp i valet av respekt för Rafsanjani.

Man skulle kunna ledas till att tro att Khamenei gått med på att stötta Rafsanjani i valet som ordförande för Expertrådet i utbyte mot att han manar de mer reformsinnade inom regimen att hålla sig lugna när regimen arresterar Mousavi och Karroubi.

Nu tror jag inte att Mousavi och Karroubis liv är i fara. Jag tror bara att Khamenei vill isolera dem tills läget i regionen har stabiliserats och jasmindoften har lagt sig. För utan en tydlig ledare med tydliga band till regimen kommer det att bli lättare för regimen att agera mer aggressivt mot demonstranterna.

Studentdagen…

Imorgon infaller den årliga studentdagen som egentligen är till för att hylla de studenter som deltog under revolutionen 1979 och studenternas roll i att avsätta diktatorn Reza Pahlavi. Men regimen är rädd att reformisterna kommer att använda dagen för att mobilisera folk till nya stora demonstrationer. Därför har man enligt Reuters beslutat att dra ner på internet och mobiltrafiken samt införa demonstrationsförbud.

Det är uppenbart att en del figurer i toppen känner sig hotade. Men anledningen till att dem känner sig hotade är inte risken för stora folkliga demonstrationer utan för den inrikespolitiska maktkampen mellan typer som Mousavi och de mer hårdföra gänget runt Ahmadinejad. Hade motståndet mot det nuvarande styret varit så pass stort inom regimen så hade man inte varit lika paranoida.

Ett tydligt tecken på att oenigheten inom regimen fortsätter är att det fortsatt är väldigt svårt att få Ahmadinejad och Rafsanjani att vistas i samma rum. Nyligen höll talmannen för Majlis Ali Larijani ett så kallat ”enighets möte” där olika fraktioner i den iranska politiken skulle samlas och visa sin enighet och ”gemensam styrka”. Till mötet väntades både Rafsanjani och Ahmadinejad, men ingen av dem dök upp och 45-minuter efter att mötet egentligen skulle ha börjat tvingades Larijani erkänna att varken Ahmadinejad eller Rafsanjani tänkte dyka upp. Efteråt kom det olika förklarningar till varför Ahmadinejad inte dök upp, bland annat att han fått inbjudan försent, att han planerade en internationell resa ody. Rafsanjanis stab var mer samspelta och sa att Rafsanjani fått inbjudan dagen innan mötet och att den tidigare presidenten hade andra planer.

Kick in the nuts…

Finns det något Ahmadinejad och Khamenei kan ha gemensamt så är det att jävlas med USA. I samband med att IAEA passerar en resolution som kritiserar landet och Obama säljer ut nästan hela USAs utrikespolitik för att få till nya sanktioner mot Iran så går Ahmadinejad ut säger att Iran kommer att bygga 10 nya anläggningar för uran anrikning. Utöver det så gör Ahmadinejad en bejublad turné i Sydamerika där han bland annat fick träffa Brasiliens president Lula.

Beslutet att bygga 10 nya anrikningsanläggningar är givetvis inte bara för att jävlas med Obama – utan ska också ses som ett förhandlingsinlägg. Iran har och kommer aldrig att gå med på att ge upp sin rätt till att anrika uran och de flesta utom kanske USA har insett det. Även om jag misstänker att Obama-administrationen också har insett det men det är politiskt svårt att erkänna att Iran kommer att ha bomben inom några år.

Beslutet kan vara ett försök för Ahmadinejad att få omvärlden att inse att Iran inte kommer att backa och få dem att istället börja förhandla om antalet anrikningssajter inne i Iran och IAEAs möjligheter att övervaka dessa. Alla förslag om att anrika uran utanför Irans gränser och sedan exportera dessa tillbaka till Iran bör betecknas som döda. Ahmadinejad och kanske främst Khamenei har nu bestämt sig och frågan är bara hur långt Obama är redo att gå för att stoppa dem.

Imperialistporr..

Det är nog ganska klart att regimen i Iran har en helt annan syn på underhållning än en stor del av världen och även den iranska befolkningen har.Varenda mulla med självrespekt kritiserar och avskyr Hollywoods kulturella grepp. Regimen i Iran har också vänt på varenda sten i försöket att bryta den senaste storfilmens grepp om befolkningen – men fredagsbönen och den senaste propaganda produktionen tenderar att vara en lätt match mot filmer som Sagan om Ringen och andra blockbusters som är stora hit på den svarta marknaden.

Men det är inte bara en halvnaken Angelina Jolie som Khamenei upprör sig över. Utan Hollywood är en del av ett politiskt system. Ett system som ibland kontrolleras av helt andra än tom amerikanska politiker och presidenter (ma.o en judisk konspiration).  Han fortsatte att kritisera regisörer som gör filmer enbart för att vinna Oscars eller nobelpris i kultur (det finns tydligen en sådan).

Med de orden uppmanade han landets konstnärera att ständigt arbeta för att främja nationen och islamssak – ingen politiskt kontroll där inte.

Fortsätter på samma tema…

Jag har visserligen inte bloggat men det händer inte särskilt mycket nytt heller. Regimen fortsätter att hävda med en åsnas envishet att demonstrationerna i samband med valet var koordinerade och planerade av utländska makter. Samtidigt som Ahmadinejad desperat försöker skramla ihop politiskt kapital genom att hävda att valet gick rätt till och att han vann med en historiskt stor marginal osv…

Dödsstraff…

Jag har pågrund av flytt och jobb varit väldigt inaktiv på bloggen. Men ser nu att DN har en artikel om att tre personer dömts till döden för sin medverkan i protesterna i samband med presidentvalet. De anklagas för att tillhöra antingen kommunistiska galenpannorna Folkets Mujaheddin eller de Rojalistiska galenpannorna som tagit på sig ett par mindre attentat i Iran de senaste åren.

Jag skrev redan när rättegångarna började att risken för att dödsstraff utmäts finns dock så tror jag inte att dem kommer att verkställas. Regimen vill sända en stark signal om att den inte kommer att vika sig och att det finns konsekvenser för den som är beredd att gå emot den. Men den vill samtidigt rädda det som finns kvar av legitimitet och ansikte. Samtidigt som man inte vill skapa martyrer för demonstranterna. Därför är jag rätt säker på att de dödsstraff som utdöms kommer att förvandlas till livsstids fängelse eller dylikt.

Qods day…

Imorgon är den officiella ”Jerusalem dagen”, som egentligen är något som lättast går att beskriva såsom ”antisemitismens” högtidliga dag. Konceptet är enkelt – man samlas och spyr galla över staten Israel och eldar på antisemitiska föreställningar. Men i år kan det bli annorlunda. För både Karroubi och nu även Mousavi har låtit meddela att man kommer att delta.

Detta gör Khamenei och Ahmadinejad lite oroliga eftersom man inte vill att Qods day ska förvandlas till en regimkritisk tillställning som överskuggar kampen mot imperialismen. Samtidigt som Mousavi och Karroubi desperat behöver hitta något som åter tänder glöden efter några månaders stiltje i demonstrationer.

Visserligen är det smart av Karroubi och Mousavi att använda en officiell protestdag för mana sina anhängare till att delta. Men jag har svårt att se att de här kommer att bli den tändvätska Mousavi och Karroubi behöver. För regimen kommer knappast att låta sig bli lika överraskade som efter valet 12/6 och Qods Day är ju traditionellt Revolutionsgardets och Bassijs dag. Det kommer att krävas väldigt stor uppslutning och enormt mod för att Mousavi och Karroubi ska lyckas.