Tag Archives: Ahmadinejad

Maktspelet inom regimen…

Det verkar hända en hel del inom regimen. Ahmadinejad och Khamenei verkar till slut ha fått nog av Karroubi och Mousavi. Dessa befinner sig inte längre bara i husarrest utan har tydligen också arresterats och enligt uppgifter fängslats utan möjlighet till att kommunicera med omvärlden. Tidigare har regimen också arresterat deras vänner och medlemmar ur deras familjer.

Att Ahmadineajad/Khamenei nu går så långt att de griper Mosuavi & Karroubi bådar inte gott för den gröna rörelsen. Anledningen till att Mousavi och Karroubi hållits klarat sig undan fängelsehålan och galgen är att de är en del av regimen med tentaklerna djupt rotade bland den styrande eliten. Dessutom har Mousavi en aura runt sig som en hederlig, religiös prick som stadigt ledde landet under Iran-Irak kriget. Och att arrestera personer ur de egna leden som dessutom är populära både inom regimen och bland folket är ingen lätt sak.

Så Khamenei har hittills hållit tillbaka Ahmadinejad och de element i regimen som långt tidigare ville arrestera och till och med avrätta ledarna för den gröna rörelsen.

Men med revolutioner i Egypten, Tunisien och oroligheter i Libyen och resten av regionen anser sig Ahmadinejad/Khamenei ha tillräckligt mycket på fötterna för att övertyga de andra delarna i regimen att något måste göras för att stoppa oroligheterna innan de på allvar når Iran.

Samtidigt pågår en avancerad och komplicerad maktkamp inom Expertrådet. Rådet ska i dagarna utse en ledare  och det har spekulerats friskt i att dess nuvarande tillförordnade ordförande Rafsanjani skulle utmanas av den mer konservative Mahdavi Kani.

Men när rådet möttes igår höll Rafsanjani ett öppningstal där han först fördömde de senaste demonstrationerna som anordnades av den gröna rörelsen och sedan klargjorde att Khamenei själv bett honom att ställa upp i ordförande valet för Expertrådet. Samtidigt har Mahdavi Kani inofficiellt meddelat att han inte kommer att ställa upp i valet av respekt för Rafsanjani.

Man skulle kunna ledas till att tro att Khamenei gått med på att stötta Rafsanjani i valet som ordförande för Expertrådet i utbyte mot att han manar de mer reformsinnade inom regimen att hålla sig lugna när regimen arresterar Mousavi och Karroubi.

Nu tror jag inte att Mousavi och Karroubis liv är i fara. Jag tror bara att Khamenei vill isolera dem tills läget i regionen har stabiliserats och jasmindoften har lagt sig. För utan en tydlig ledare med tydliga band till regimen kommer det att bli lättare för regimen att agera mer aggressivt mot demonstranterna.

Annonser

Zahra Bahrami, pjäs i ett cyniskt spel…

Häromdagen avrättade regimen en Holländsk-Iransk medborgare hastigt och mindre lustigt. Zahra Bahrami var åtalad och dömd för drogsmuggling och det var också anledningen till dödsstraffet enligt regimen. Medan hennes släkt i Holland hävdar att 46-åringen knappt rökte och ansåg att det var konstigt att en drogsmugglare skulle ha tagit risken att delta i regimkritiska demonstrationer förra sommaren.

Idag har DN en artikel om något som varit uppenbart sedan Ahmadniejad tog makten för 5 år sen att avrättningstakten har ökat i Iran. Detta är kanske inte en fullt så stor nyhet för tankten på avrättningarna ökade även innan demonstrationerna i somras och revolten i Tunisien och Egypten.

Däremot finns det en annan mer oroande trend och det är den snabba takten av avrättningar av politiska fångar. Regimen har, utan större protester från omvärlden, snabbt avrättat ett antal politiska fångar. Det är både personer som anklagas för samröre med galningarna Folkets Mujaheddin till kurder.

Dessa avrättningar sker inte för att regimen är orolig för att offren utgör en fara mot regimen däremot är det ett effektivt sätt att sprida skräck. Det är också väldigt framgångsrikt. För till skillnad mot Mubarak och Ben Ali finns det ingen som kan hålla tillbaka den iranska regimen repression.

Avrättningen av Zahra Behrami ska också sättas in i ett större sammanhang. Jag tror att hon väldigt cyniskt användes av regimen som en bricka i spelet mellan Iran och USA.

Tidigare har regimen alltid varit försiktig med att personer med dubbla medborgarskap eller av annan nationalitet. I nästan alla fall har man gett efter och släppt personerna i fråga oavsett om det varit intellektuella iran-amerikaner, vilsna svenska eller brittiska marinsoldater.

Men i relationen med USA är den iranska regimen i det närmaste att betrakta som en treåring med ständig behov av uppmärksamhet. Eller som Kenneth Pollack skriver i ”The Persian Puzzle”, eftersom USA är en så centraldel av den iranska politiken utgår iranierna automatiskt att iran ska vara en centraldel av den amerikanska politiken.

Så för att få USAs uppmärksamhet genomför regimen en  högprofilerad avrättning dagarna innan man offentliggör att man kommer ställa 3 amerikanska bergsklättrare inför rätta. En tydligare signal till USA går inte att sända.

Ahmadinejad miljövännen…

Någon vecka efter köpenhamnsmötet har Ahmadinejad nu klargjort sin syn på vad som gick fel och hur miljöfrågorna ska tacklas. I en intervju anklagade Ahmadinejad de stora ekonomiska krafterna i världen för att ha förstört chanserna att få till ett klimatavtal. Han valde att till viss del försvara Kina och lade den stora skulden på USA och menade att förhandlingarna kapsejsade eftersom USA inte ville bidra med 10 miljarder dollar.

Miljömuppen Ahmadinejad drog också slutsatsen att roten till miljöproblemen ligger hos kapitalismen och ”kulturella problem”  i väst. och istället för ett klimatavtal vore det helt enkelt bättre om kapitalismen försvann. Låt oss hoppas att han väljer att hålla andan tills kapitalismens avskaffande…

USA kommer att kollapsa…

”USA kommer att kollapsa snart” – det förutspår killen som är president i ett land där det numera hålls dagliga massdemonstrationer mot hans styre och som håller på att kollapsa ekonomiskt. Till hans försvar ska det tilläggas att han inte kunde detaljerat berätta om hur USAs kollaps skulle gå till.

Men man kan misstänka att Ahmadinejad vill att Obama administrationen följer hans recept med politiskt, ekonomisk isolering i kombination med planekonomi…

Nationalisten…

Som jag sagt tidigare så är Ahmadinejad en fenomenal populist och kommunikatör. Han vet vad som fungerar i de iranska köksborden utanför Teheran.

Idag så tillsatte han en kommission som ska räkna hur stora skador Iran led under andra världskriget. Beräkningarna ska ligga till grund för skadeståndskrav från Storbritannien och Ryssland som då ockuperade Iran.

Ahmadinejad sa att det fanns länder som tjänade på kriget, politiskt och materialistiskt medan andra genomgick svåra umbäranden. Ahmadinejad menade att Iran blev plundrad av de allierade och att resurserna som stals från Iran var det avgörande orsaken till att Hitler föll.

Det här är politiskt och internationellt helt galet. Ingen kommer att ta det seriöst. Men i Iran och utanför Teheran fungerar det.

Klimatschlimatflimat…

Jag har tittat runt i regimmedia efter nyheter som berör klimatmötet i Köpenhamn och ser inte helt oväntat att det är ont om dem. Klimatfrågorna är inte särskilt högprioriterade och vinner inga inrikespolitiska poäng i Iran heller. Jag vet faktiskt inte om några högt rankade iranska delegater finns på plats förutom Teherans borgmästare.

Men det verkar nu vara klart att Ahmadinejad kommer att dyka upp i Köpenhamn under den här veckan inför slutförhandlingarna.



Studentdagen…

Imorgon infaller den årliga studentdagen som egentligen är till för att hylla de studenter som deltog under revolutionen 1979 och studenternas roll i att avsätta diktatorn Reza Pahlavi. Men regimen är rädd att reformisterna kommer att använda dagen för att mobilisera folk till nya stora demonstrationer. Därför har man enligt Reuters beslutat att dra ner på internet och mobiltrafiken samt införa demonstrationsförbud.

Det är uppenbart att en del figurer i toppen känner sig hotade. Men anledningen till att dem känner sig hotade är inte risken för stora folkliga demonstrationer utan för den inrikespolitiska maktkampen mellan typer som Mousavi och de mer hårdföra gänget runt Ahmadinejad. Hade motståndet mot det nuvarande styret varit så pass stort inom regimen så hade man inte varit lika paranoida.

Ett tydligt tecken på att oenigheten inom regimen fortsätter är att det fortsatt är väldigt svårt att få Ahmadinejad och Rafsanjani att vistas i samma rum. Nyligen höll talmannen för Majlis Ali Larijani ett så kallat ”enighets möte” där olika fraktioner i den iranska politiken skulle samlas och visa sin enighet och ”gemensam styrka”. Till mötet väntades både Rafsanjani och Ahmadinejad, men ingen av dem dök upp och 45-minuter efter att mötet egentligen skulle ha börjat tvingades Larijani erkänna att varken Ahmadinejad eller Rafsanjani tänkte dyka upp. Efteråt kom det olika förklarningar till varför Ahmadinejad inte dök upp, bland annat att han fått inbjudan försent, att han planerade en internationell resa ody. Rafsanjanis stab var mer samspelta och sa att Rafsanjani fått inbjudan dagen innan mötet och att den tidigare presidenten hade andra planer.